Varför omställning?

Del 2. Varför Omställning?

end of cheap oil

En energikris.

Ca 80 procent av all energi som används av människor globalt är fossil. Den fossila energin är resultatet av växternas kolbindning under miljontals år, som under lång tid koncentrerats genom geologiska processer i jordskorpan. Framförallt olja är en energikälla som är oerhört koncentrerad och kraftfull – kanske är den som energiform unik för vår planet. Kanske kommer vi aldrig mer att ha tillgång till så mycket energi som vi haft under de senaste 60 åren.

Vi ser nu slutet på oljeperioden. De flesta bedömare är överens om att oljetoppen, peak oil, är ungefär nu. Det betyder inte att oljan snart är slut, utan att det inte går att öka uttaget av olja längre. Hälften av den olja som är tillgänglig har förbränts. Det som finns kvar är av sämre kvalitet och svårare att ta upp. Det är ingen slump att man nu satsar på oerhört smutsiga och riskabla energiprojekt som djuphavsborrning, skiffergas eller tjärsand.

De flödande energikällorna; vind, sol, vatten och biobränsle, är de vi måste satsa på i framtiden, både ur resurs- och utsläppsperspektiv. Men de är just flödande och har inte haft årmiljoner på sig att koncentreras. Det innebär att de har ett mycket lägre energinetto än de fossila – de är inte lika ”energitäta”. Det är inte möjligt att byta ut de fossila bränslena mot förnyelsebara och tro att det ska vara möjligt att fortsätta som förut. Moder jord behövde ca 400 års produktion av biomassa (solenergi) för att skapa den mängd olja vi idag förbrukar på jorden under ett år. Denna biomassa omvandlades sedan till kolväten, gavs en någorlunda ren form och samlades slutligen ihop rent geografiskt så att den är möjlig att utvinna. Processer som kräver energi och tar miljontals år. Om vi jämför med biobränslen, så får vi inte dem serverade på detta sätt. Vi måste själva sätta in arbete (energi). Energinettot sjunker. Ett viktigt arbetsmoment är själva ihopsamlandet. Bioenergi är till skillnad från oljan alltid utspridd. Eftersom biobränslen jämfört med fossila bränslen har en låg energitäthet, krävs också enorma arealer om man vill använda dem som substitut. För att ge en idé om vilka ytor som krävs kan konstateras att för att täcka det svenska jordbrukets eget behov av drivmedel med RME (rapsmetylester) eller etanol krävs ca 350 000 hektar eller 13 procent av åkerarealen.

Det borde finnas anledning att glädja sig åt höjda energipriser i oljetoppens spår eftersom det förmodligen leder till effektivisering och därmed visar vägen ut ur klimatkrisen. Men tyvärr är det inte så enkelt. För det första finns det fortfarande gott om kol. Och kol är ännu farligare för klimatet än olja. För det andra är det låginkomstländer som drabbas först av energiprishöjningarna – långt innan vi i de rika länderna känner av dem. Höjda energipriser betyder exempelvis höjda matpriser, som slår hårt mot fattiga människor vars budget till stor del går till mat.

Om vi skulle hitta en ny kraftfull energikälla, skulle problemen vara lösta då? Nej, det mesta talar för att vi skulle fortsätta att omvandla naturens resurser till fast, flytande och gasformigt avfall. Vi skulle fortsätta att tränga undan naturliga ekosystem, utradera arter, fiska ut haven och sprida miljögifter. Mycket av detta hade vi inte kunnat göra utan de starka muskler som oljan givit oss. Energikrisen bär på en uppmaning till nytänkande på mer grundläggande nivå.

 

En krisande världsbild.

Den bild som presenteras här innebär att framtiden, som vi kanske tänkte oss den, är inställd. Det system vi nu lever i, som egentligen bara fokuserar på att växa, överlever inte länge till. Det kan vara mycket skrämmande att inse detta och börja planera för något annat. Därför måste vi dels tänka om i vårt sätt att se på världen, dels ta hand om varandra i omställningen och skapa trygga former för att tillsammans utforska vad den kan innebära. De kriser som vi har hamnat i är fullt logiska följder av ett sätt att se på världen. För att kunna göra en hållbar yttre omställning av samhället behöver vi därför parallellt göra en inre omställning av våra normer och värderingar, av världsbilden.

Omställningen har en existentiell dimension och väcker frågor om vad det innebär att vara människa. Den världsbild som format den industriella tillväxtsamhället har i grunden föreställningen om separation, mellan oss människor och mellan människan och resten av livet. Om vi lever i en värld av begränsade resurser leder denna idé till en föreställning om konkurrens. Mer för dig betyder mindre för mig. Detta skapar mycket otrygghet. Men under det senaste seklet har vetenskapen börjat se världen på ett annat sätt, som en levande sammanhängande helhet, där allting berör allting annat. Hur skulle det bli om vi byggde våra system efter denna världsbild? För att kunna göra den här kursändringen behöver vi visioner för vart det är vi vill komma. Vi behöver göra oss bilder av en framtid där vi har betydligt mindre ekologiskt fotavtryck än idag och samtidigt se möjligheterna till ökad livskvalitet.

Källa: Texten är hämtad från Omställning Sverige.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s